Flygtransport av 3000 patienter per dygn

| 2014-12-27 | 0 Comments

På den tid då Sverige fortfarande hade ett civilt försvar var Luftfartsverket ansvarig för krigsplanering av det som kallades delfunktionen flygtransporter. Fram till en bra bit in på 90-talet fanns det som en del i planeringen detaljerad planer för hur svenskregistrerade civila flygplan och helikoptrar skulle ställas till totalförsvarets förfogande i händelse av krig. Luftfartsverket hade flera verktyg till sitt förfogande för detta. Precis som totalförsvarspliktiga och fordon kunde även flygplan krigsplaceras hos Försvarsmakten för att flygas av Flygvapnets piloter. För vissa uppgifter behövdes ett fungerande flygbolag inklusive piloter, flygvärdinnor, mekaniker och annan nyckelpersonal. Den svenska delen av SAS, ABA och sedermera Swedish Airlines, och dåvarande Linjeflyg var av Luftfartsverket utsedda som kris- och krigsviktiga företag (K-företag). I händelse av krig tog Luftfartsverket över ledningen av de båda flygbolagen. Den operativa ledningen skulle ske från den Centrala Flygtransportledningen (CFL) som utgjorde en del av Luftfartsverkets krigsorganisation och som också var samgrupperad med det militära transportflygets krigsledningsplats för att underlätta samordning mellan militärt och civilt flyg.

SAS-MD90-MEDEVAC-2

SAS MD-90 vid NATO PfP sjuktransportövning på Såtenäs

 

SAS-MD90-MEDEVAC-1

MD-80/90 med plats för 36 bårar och ca 40 sittande

 

En av de viktigare uppgifterna för flygtransportfunktionen var att kunna genomföra sjuktransporter inom landet. Genom att montera ut stolarna ur flygplanen och ersätta dessa med särskilda bårstativ, Bårställning M7026-821010, avsedda för Försvarsmaktens sjukbår 2 kunde upp till 25 flygplan byggas om till sjuktransportflygplan. Med hjälp av SAS MD-80 och dåvarande Linjeflygs Fokker 28 och Boeing 737 kunde det skapas en kapacitet att flygtransportera 3000 patienter per dygn från exempelvis Norrland till Södra Sverige eller Gotland till fastlandet.

F28-MEDEVAC-5

Övning på Mora flygplats med Linjeflyg F28 ombyggd för sjuktransporter

 

Vårdnivån ombord på dessa flygplan var i allt annat än avancerat. Förutom bårplats på kronans Sjukbår 2 kunde sjukvårdspersonalen på sin höjd sätta dropp och dela ut piller. Försvarsmakten ansvarade för sjukvårdsförbanden till flygplanen. Dessa förband kunde först mobiliseras vid allmän mobilisering och var inte tillgängliga i fredstid eller vid höjd beredskap.

F28-MEDEVAC-3

F28 med plats för 24 bårar

 

Utifrån uppdraget, att kunna transportera upp till 3000 patienter per dygn bedömdes systemet fungera väl och det övades regelbundet bland annat i samarbete med Försvarsmakten.

Ur ett fredstida krisberedskaps perspektiv hade detta system för sjuktransporter två allvarliga begränsningar. För det första var vårdnivån basal vilket berodde på att något krav på högre vårdnivå ej formulerats för systemet. För det andra kunde systemet inte användas i fredstid då sjukvårdspersonalen ej var tillgänglig i fredstid.

Orsaken till detta är tämligen enkel. Det fanns aldrig något uppdrag att detta system skulle kunna användas för att hantera fredstida katastrofer.

I samband med nedmonteringen av Försvaret kom också beslut om att avveckla detta system och destruera utrustningen som formellt ägdes av Försvarsmakten.

Luftfartsverket begärde dock att få behålla utrustning till två flygplan som förvarades i SAS hangar på Arlanda. Det var denna utrustning som kom att användas i SAS MD-80 flygplan för hemtagning av skadade efter flodvågskatastrofen.

Tags: , , , , , , ,

Category: Kalla Kriget

Kommentera